ag har aldrig varit bra på att följa att-läsa-listor eller andra typer av läsplaner. Jag har i hela mitt liv varit en humörläsare. Känner jag inte för en viss typ av bok är det bättre att jag lägger den ifrån mig för stunden. Kanske kommer det en tid när jag känner för att plocka upp den igen.
• • •
Detta var precis vad som hände med Frenchman's Creek av Daphne Du Maurier. Jag började läsa den för ungefär ett år sedan. Kom ungefär halvvägs utan att riktigt fastna. Inte för att den var tråkig, men jag hade väldigt svårt för huvudkaraktären och hennes handlingar. Dessutom har jag alltid behövt vara på precis rätt humör för att njuta av klassiker. Mest på grund av språket och skrivsättet. Så jag gav till slut upp och la ifrån mig boken.
Fram tills ett par veckor sedan när jag fick för mig att plocka upp den igen. Den här gången kunde jag uppskatta berättarstilen, miljöbeskrivningarna och det vackra språket. Den här gången kändes det verkligen som att jag var där. Jag hade fortfarande svårt för huvudkaraktären och hennes val. Men jag kunde bortse lite från det och bara vara med i berättelsen.
Jag tror nog jag kommer ge Du Maurier en andra chans. Har ju hört att Rebecca ska vara väldigt bra. Men det får bli nästa gång jag känner för en klassiker.
• • •
Vad läser du just nu?
0 kommentarer